Värdering till verkligt värde infördes i regelverket 1 januari 2005 i och med införandet av IAS 40. IAS är en förkortning av International Accounting Standards och IAS 40 ger börsnoterade bolag med förvaltningsfastigheter möjlighet att värdera och redovisa dessa fastigheter till historiskt anskaffningsvärde eller verkligt värde. Efter införandet har de flesta börsnoterade bolag valt att redovisa till verkligt värde.För att belysa problematiken med värdering och redovisning till verkligt värde används förvaltningsfastigheter som ett illustrationsexempel. Detta för att se hur kreditinstituten genomför värderingar och hur de påverkas när börsnoterade bolag redovisar till verkligt värde. Syftet med uppsatsen är att utröna om det föreligger några risker när verkligt värde appliceras på förvaltningsfastigheter.Djupintervjuer med tjänstemän på kreditinstitut har genomförts för att bringa klarhet i hur kreditinstituten ser på och hanterar värdering och redovisning till verkligt värde.Kreditinstituten använder sig av värderingsmodeller för att värdera enligt verkligt värde vilket inte är i enlighet med värderingstrappan.

Sedan några år tillbaka har redovisningsreglerna för noterade bolag förändrats genom införandet av IFRS. Diskussionen har efter införandet i noterade bolag kommit att handla om ifall också onoterade bolag ska tvingas att följa IFRS redovisningsstandarder. En av IFRS standarder, IAS 40, handlar om att förvaltningsfastigheter kan värderas till verkligt värde istället för anskaffningsvärde. Metoden för användandet av verkligt värde heter verkligt värdemetoden och innebär att värdeförändringar på fastigheterna ska redovisas över resultat- och balansräkningen.I denna uppsats tillämpar vi verkligt värdemetoden på det allmännyttiga fastighetsbolaget Uppsalahem. Syftet är att se vad det skulle kunna innebära att tillämpa verkligt värdemetoden i ett allmännyttigt fastighetsbolag.

I Sverige har vi ett starkt samband mellan redovisning och beskattning. Under de senaste åren har redovisningen förändrats på grund av en ökad internationalisering. Detta har bland annat inneburit att användandet av verkligt värde har ökat vilket även har fått konsekvenser för beskattningen på grund av det nämnda sambandet. Begreppet verkligt värde har till och med införts i skattelagstiftningen, i 18 kap. 18 § IL som säger att om det verkliga värdet är lägre än det skattemässiga får ytterligare avdrag göras utöver det vanliga värdeminskningsavdraget.

Syfte: Syftet är att analysera hur redovisning till verkligt värde av förvaltningsfastigheter påverkar den rättvisande bilden av ett företag.Bakgrund:                        Värdering av anläggningstillgångar till anskaffningsvärde har länge varit vägledande i Europa. Trots att denna metod är tillförlitlig anses den inte ge en rättvisande bild av företaget. Detta kan istället värdering till verkligt värde anses göra då detta sätt att redovisa skapar relevans i redovisningen. Denna redovisningsmetod är dock förknippad med minskad tillförlitlighet, stora svängningar i resultat och för sin konjunkturförstärkande effekt. Redovisning till verkligt värde har fastighetsbranschen använt sig av sedan införandet av IAS/IFRS 2005.

Syftet med studien var att undersöka attityden till verkligt värde och hur fastighetsbolag i Västra Götaland skulle gå tillväga vid framtagandet.1 januari 2014 kommer det nya regler för svensk redovisning vid namn K-regelverket.  Det nya regelverket är framtaget av bokföringsnämnden som har influerats av det globala regelverket IFRS. Studien riktade in sig mot större onoterade fastighetsbolag i Sverige, dessa bolag berörs av huvudregelverket K3 som är principbaserat. Regelverket saknar tydliga definitioner och praxis, därför finns det en osäkerhet bland bolagen. Hittills har förvaltningsfastigheter enbart bokförts med anskaffningsvärde, K3 regelverket kräver att fastighetsbolagen även skall redovisa verkliga värdet i not.För att ta reda på vad fastighetsbolagen tyckte, utfördes både en intervju- och enkätundersökning.

Immateriella tillgångar har fått en ökad betydelse vid företagsförvärv i dagens teknik- och informationsbaserade samhälle eftersom de utgör en stor del av ett företags värde (KPMG,2010). När immateriella tillgångar har identifierats ska de värderas till verkligt värde ? något som länge varit omdebatterat på grund av problematiken i att objektivt värdera dessa tillgångar (Marton et al., 2008, s. 304). Det ställer således högre krav på revisorn vid granskningen av huruvida företagsledningen har värderat tillgångarna till ett rättvisande värde eller inte (Ekberg & Lorentzon, 2007).

Svolder AB har gjort helt rätt då de har valt att utöver den vanliga årsredovisningen också presentera en redovisning enligt IAS 39, då detta har gett en mer rättvisande bild av företagets resultat och ställning. Svolders resultat har blivit mer volatilt med IAS 39, än med ÅRL som grund. Ett företag som vill praktisera IAS 39, men vill ha kvar visst mått av försiktighet skall välja att redovisa de orealiserade värdeförändringarna över balansräkningen. Då kommer företagets resultat att bli mindre volatilt än med samma redovisning över resultaträkningen. På grund av den osäkerhet som råder om hur fonden för verkligt värde skall redovisas vilvill vi råda företag att avvakta tydliga rekommendationer för detta redovisningsalternativ..

Från och med 1 januari år 2009 sker en förändring av redovisningsstandarden som innebär att man vid redovisning av nybyggnation av förvaltningsfastigheter fram till färdigställande får välja om man vill redovisa till anskaffningsvärde eller till verkligt värde. Syftet med denna uppsats är attundersöka vilka för- och nackdelar som finns med att värdera nybyggnation avförvaltningsfastigheter till verkligt värde respektive anskaffningsvärde i en stundande lågkonjunktur samt om dessa även gäller för färdigställda förvaltningsfastigheter. Undersökningen i denna uppsats kan vara av värde för fastighetsbolag för att ge en uppfattning om problem och svårigheter som kan komma att uppstå vid val av värderingsmetod. En särskilt stor svårighet medatt värdera nybyggnation visade sig vara bristen på en aktiv marknad. När fastighetsbolag väljer hur de ska värdera sina byggprojekt måste de ta i beaktning hur resultatet kan komma att påverkas av osäkerheterna i värderingsmetoderna för verkligt värde och om relevansen man kan få med verkligt värde uppväger verifierbarheten man får med anskaffningsvärde..

Enligt IAS 40 ? Förvaltningsfastigheter, definieras förvaltningsfastigheter som ?mark eller byggnader eller del av byggnad som innehas i syfte att generera hyresinkomster eller värdestegring?. Onoterade fastighetsbolag i Sverige har idag möjlighet att välja mellan att värdera sina fastigheter till anskaffningsvärde eller verkligt värde.IAS ? International Accounting Standards är en internationell redovisningsstandard inom EU som började tillämpas i januari 2001, men blev obligatorisk för börsnoterade bolag år 2005. Dessutom har alla medlemstater möjlighet att lagstifta om IAS-redovisning i icke-noterade bolag.

Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.

Syftet med studien är att öka förståelsen för hur K3-företagen valde att göra (de facto) vid värdering av förvaltningsfastigheter under räkenskapsåret 2014. Vidare avser studien att undersöka om det finns faktorer som kan förklara vilka likheter och olikheter som finns för företagen gällande redovisning av informationen kring verkligt värde på förvaltningsfastigheter Studien är genomförd med en kvantitativ metod där en dokumentstudie använts för att studera årsredovisningar från företag som ingår i studien. Resultatet i denna studie visar på ett flertal faktorer som påverkar i vilken utsträckning K3-företagen väljer att lämna ytterligare upplysningar utöver vad som står i K3-regelverket i noten om verkligt värde på förvaltningsfastigheter. Studien visar även på faktorer som påverkar företagens val av värderingsmetod vid fastställandet av verkligt värde på förvaltningsfastigheter. Vidare forskning inom området kan innebära att en undersökning görs för att ta reda på vad redovisare anser om K3-regelverket i allmänhet och upplysningsnoten på verkligt värde i synnerhet. Forskning kan även göras gällande andra faktorer som inte finns med i denna studie, som exempelvis genomsnittligt verkligt värde per kvadratmeter. .

Datum: 2011-06-10 Titel: Sambandet mellan redovisning och beskattning ? Införandet av verkligt värde och dess påverkan på dubbelbeskattningen Lärosäte: Mälardalens högskola Institution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Kurs: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hp (FÖA400) Författare: Belma Bjelevac och Ida Emet Handledare: Leif Carlsson Examinator: Cecilia Lindh Problemformuleringar: 1. Hur kan dubbelbeskattningen upprätthållas vid införandet av verkligt värde i företagens redovisning? 2. I och med upprätthållandet av dubbelbeskattningen vid införandet av verkligt värde, hur kan:a) den administrativa bördan förhindras att öka?b) redovisningens kvalitet utvecklas utifrån detta?3.

Från och med år 1 januari 2005 tillämpar svenska noterade bolag IAS 40 i sin koncernredo-visning. Företag har möjlighet att värdera sina förvaltningsfastigheter till anskaffningsvärdet ? ackumulerade avskrivningar eller till verkligt värde.Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur införandet av IAS 40 har påverkat företa-gens redovisning samt eget kapital dvs. ifall eget kapital har ökat eller minskat.För att uppfylla syftet har vi studerat 10 bolags årsredovisningar från år 2005 för att analysera skillnader i det egna kapitalet. Dessutom har vi utfört fem intervjuer med bolagen samt en intervju med en redovisningsexpert.Teoridelen grundas i huvudsak på standarden IAS 40 och RR 24 som behandlar redovisning av förvaltningsfastigheter samt värderingsmetoder.

Bakgrund och problem: Sedan år 2005 ska noterade företag inom EU tillämpa InternationalFinancial Reporting Standards (IFRS) vid upprättandet av koncernredovisningen. Av dettaregelverk följer att vissa tillgångar och skulder ska redovisas till verkligt värde istället förhistoriskt anskaffningsvärde. Målsättningen hos det normgivande organet InternationalAccounting Standards Board (IASB) som utvecklar IFRS är att redovisningen ska innehållarelevant information som underlättar beslutsfattandet för investerare och analytiker.Begreppet verkligt värde har emellertid kritiserats, i synnerhet avseende dess tillförlitlighet.Risken för manipulation ökar när värderingen bland annat grundar sig på företagsledningensbedömningar. När konjunkturen vänder nedåt kan börskurserna komma att fluktuera i allthögre grad eftersom de värdeförändringar som följer av redovisning till verkligt värde speglasi resultaträkningen. Med anledning av att IFRS enbart har tillämpats under högkonjunktur ochatt vi idag ser en allt större finansiell oro har jag valt att studera följande frågeställningar.Vad finns det för uppfattningar om verkligt värde? Vilka konsekvenser kan redovisning tillverkligt värde få vid en lågkonjunktur?Syfte: Syftet med studien är att beskriva problematiken kring redovisning till verkligt värdesamt att undersöka olika uppfattningar om de effekter redovisning till verkligt värde kan fåvid en konjunkturnedgång.Avgränsningar: Uppsatsen omfattar enbart de internationella redovisningsstandarder somutvecklas av IASB.

Från och med den 1 januari 2005 skall svenska noterade bolag utforma sin redovisning efter International Accounting Standards (IAS). För värderingen av förvaltningsfastigheter är det IAS 40 (Investment property) som nu mera gäller. Denna ger möjlighet att värdera fastigheter till antingen verkligt värde eller anskaffningsvärde, men att värdera till verkligt värde förespråkas. Att värdera till verkligt värde innebär en principförändring för svenska bolag som tidigare har varit tvingade att göra sina värderingar till anskaffningsvärdet, trots att man inte har tvingats att byta princip har samtliga bolag valt att göra detta. Avsikten med studien är att undersöka hur denna förändring av värderingar kommer att påverka bolagen ur ett finansiellt perspektiv.